Lat, omogen, snyltare till svägerska

[Teal Takisy]

Är lillasyster till världens underbaraste storasyster.  Hon har varit igenom mer skit än vad någon förtjänar och förhållanden där de svikit och utnyttjat henne varje gång. Hon är 46 år och även hennes fru. Första året de träffades så ville hennes fru ha henne för sig själv på både jul och nyår. Vi brukar alltid skifta mellan vår och min gubbes  (ena året jul hos vår mamma och nästa år jul hos min mans föräldrar ochsen skiftarigen, likadant med nyår.) Men iom hon ville ha henne själv såg vi inte alls henne till jul eller nyår men ok de är nykära. Det stannade inte där utan fortsatte varenda kalas mm. Alla möjliga sammankomster så fanns det någon “ursäkt” till att de inte kunde komma. Hon är moster till två pågar som hon har avgudat  innan. Kom på deras födelsedagar. Nu kommer det alltid något ivägen. I början var det hennes fru som hade nån fis på tvären som gjorde att de inte kunde komma. De lovar men kommer ändå inte.  Och frun vill inte jobba.  Vill inte vara anmäld på arbetsförmedlingen.  Vill inte ha a-kassa.  Ska bara leva på min syster och spendera pengar. Nu letar min syster efter helgjobb. Blir så förbannad. Jag har massa mer att berätta men ni skulle bara storkna. Jag vet inte vad jag ska göra. Min syster är vuxen ja men förhelskotta .väx upp vill jag säga till hennes fru men då börjar hon garanterat att gråta krokodil tårar och skrika att hon är psykiskt sjuk. Jäkla narcissist

[Teal Cacypo]

Känner igen beteendet och förstår frustrationen. Min fru har EIPS och vi får stora problem med familjesammankomster då dessa blir ett stort stresspåslag för min fru och ger henne känslor att hon inte duger för min familj.

Ofta resulterar det i att det är enklare att inte vara med på dessa sammankomster och jag får dåligt samvete att jag inte är med.

Ibland är jag med själv och frun är hemma men nästan varje gång vi gjort på det viset så har frun varit väldigt ledsen eller väldigt arg när jag kommit hem, även om jag bara varit borta några timmar. Hon känner sig bortvald och att jag ”alltid låter min familj gå före henne” vilket får mig att känna mig väldigt otillräcklig, både för frun och familjen. Därför känns det ofta enklare och bättre att undvika dessa sammankomster.

Kanske är det nåt liknande scenario för din syster? Läs gärna på om EIPS och hur det yttrar sig, det har i alla fall hjälpt mig att förstå hur det är för min fru.